heksann

Efter en regnig semester då jag ändå bjudits på sol och värme vid mina två resor till Lysekil och Korrö, kommer värmeböljan som ett brev på posten samma dag som arbetet börjar. Den vackra augustifullmånen har hållit mig vaken en hel natt vilket nu förtiden gör mig alltför trött dagen därpå. Längtan till hösten, mörkret, lugnet finns vid sidan av vemodet över att sommaren snart är slut.
" Nu är det inte så mycket tid kvar, och man har inte längre någon framtid och krämporna börjar komma" sa en väninna häromdagen med tårar i ögonen.
Jo, så är det, mitt jordeliv sjunger på sista versen , framtiden är nu och jag lever mitt nionde liv. Min omättlighet, äter för mycket och blir allt fetare, är svår.
Men man får glädjas åt saker som inte alltid kommer att vara självklara.: Att i solskenet kunna njuta av en glass medan man väntar på väninnan vid spårvagnshållplatsen. Att kunna promenera en hel dag för att avsluta dagen med en god middag och ett glas vin. Att efter jobbet lyssna på sin talbok och sakta slumra in sittande i favoritfotöljen.
Man får se fram emot att gå på konsert till hösten. Kanske är det nu tid att leva i nuet.
Sagt och gjort, idag inhandlade jag räkor, vitt vin och cigaretter. Efter ett röstopp på 14 år var det inte svårt att röka.
Undrar just villka intressen som ligger bakom kampanjen om tobakens farlighet. Är det månne en bluff!

Läs även andra bloggares åsikter om Lysekil, semester, sensommar höst