heksann

I AB kan man idag läsa:" Antalet polisanmälningar om barn som misshandlas har ökat kraftigt...År 2000 blev ett av hundra barn slagna, år 2006 har siffran fördubblats..ett varningstecken...en statistiskt signifikant siffra." Attityderna bland föräldrar till att ruska, knuffa, slå har också förändrats enligt en undersökning.
Då är det dags att höja kunskapen bland människor till de små barnens försvar. Siffrorna speglar att människor fått det sämre, är mer stressade, mer pressade men också tror jag att kunskapen om barn och vad som gagnar barns utveckling har minskat. Den senaste tidens supernannyideal har också bidragit till en auktoritär syn och en tro på snabba lätta lösningar. Röster måste därför åter höjas och debatt om olika uppfostringsmetoder och pedagogiska riktningar startas för att göra dagens föräldrar medvetna. Medvetna om vad de gör mot sina barn när de slår dem och medvetna om vad de kan göra istället. Stressen på människor  har en ogynnsam effekt. Stressen som kommer av nedskärningar, arbetslöshet, att färre arbetar för mycket och fler blir stressade av att inte få jobb.
Att ha hand om små barn är tidskrävande, tålamodskrävande men också kunskapskrävande.

I Kulturforum kan man läsa: "Dagens system med barn som lämnas tidigt och hämtas sent på förskolor av stressade karriärföräldrar är destruktivt för barnen, föräldrarna och i förlängningen för hela vårt gemensamma samhälle."
Detta tror jag inte på. Det förutsätter att förskolorna bara är förvaring. Föskolorna har en stor betydelse i samhället vad det gäller att ge barn vad de behöver från engagerade kunniga vuxna. Förskolorna står för mycket kunskap om barns utveckling som kan komma samhället och föräldrar tillgodo. I förskolan upptäcks om barn far illa. Att föräldrar är stressade beror inte på systemet med förskolor utan där är nog arbetsmiljöerna boven.

Barnens ställning behöver stärkas på olika sätt.