Hur lever man egentligen?
Borde man leva ett enklare liv? Jobba mindre, äta mindre, shoppa mindre, färre aktiviteter.
Då får man mer tid över till att : tänka, bry sig, umgås med människor, umgås med sig själv.
Vad är viktigt? Vad är roligt?
Jag minns när man tillbringat tid på ett torp långt från civilisationen, tyst, mörkt, helt omodernt, vatten i en brunn och vedspis. Hämta vatten, elda tar tid. Rogivande.
Mitt liv gör mig trött på människor och ljud. Ganska tragiskt med tanke på att man ju är betydelsefull på sätt och vis men ändå utbytbar i jobbkontakterna. Synd att inte ha någon kraft över till de mest betydelsefulla. .
Med lätt exhibitionistiska och autistiska särdrag, ett arbete som gör en trött på människor kan man känna sig nöjd och glad med att finnas i en blogg. Man är anonym men blir ändå sedd av andra och man kan stänga av när man vill.
Nu startar jag ett enklare liv genom att, visserligen fortfarande jobba heltid och därigenom tjäna massor med pengar, men minska på fritidsaktiviteterna. Denna minskning är till förmån för att hinna med att få ordning på min sömn och min kondition.
Jag startade i förrgår med att stanna hemma och softa istället för att rusa iväg på min danskväll. Samma sak igår.
Apotekets sömnhjälpen ska bli min sista utväg vad det gäller sömnen. Det är ett KBT program som ska ha bra effekt. Det värsta är att gamla rävar redan vet allt. Och vågar jag verkligen slappna av? Men nu har jag betalat 395 kronor för detta så då måste jag försöka.
Efter ifyllande av sömndagboken blir det shoppingrunda på sta´n tillsammans med en väninna.
Men å andra sidan, dans är ju roligt!
