heksann

Minusgrader, bitande kyla, glashala vägbanor och trottoarer får möjligheten att ta en kvasttur att framstå som ett bra alternativ. På årets sista dag måste ju ljus tändas på gravarna. Lyser det inte där på nyårsafton kanske de döda tror att jag glömt av dem.  Men å andra sidan alla smällare och raketer måste man ju också akta sig för.
Årets sista dag, lite vemodigt att tänka på. Ett år som gått, försvunnit, snart är borta och man är ännu närmare döden. Detta är den femte nyårsaftonen utan han som inte längre är här. Och jag börjar förstå att han är borta. I morse tänkte jag att det blev en slags nyårsafton ändå förra året och ett slags år och ett slags liv. Ibland känns det som att man vant sig vid att han är osynlig och finns som en slags närvaro-
Men närvaron börjar tunnas ut vilket känns lite skrämmande och otryggt.
Nyorienteringsfasen verkar allt för jobbig. Att leva i det förflutna med små utflykter i nuet är väl ett bättre alternativ.?
Nu närmar sig nyårsfirande som i år blir ett häxkalas inte så långt hemifrån.



GOTT NYTT ÅR!

Snart är det sommar igen!